Medial hetsjakt!

Då står jag här igen, mot medias upplåsta magar. De vann en enkel seger denna gång, men nästa gång ska jag vara mer vaksam. Jag som gång på gång försöker att påminna mig om att det som skrivs i tidningarna bör ses med en anings skelögdhet och inte direkt på det som skrivs. I detta fall, som inte ett blinkande öga har missat, handlar det om kostym klädda människor som granskas in i sömmarna. Helt rätt tycker jag, men någonstans vänds det ett och flera blad där jag för en stund tappar bort mina egna reflektioner i de uppblåstas magar. Och det är då de passar på och surrar till det, vrider och vänder, kastar skit och hånar. Men vem är det som väljer vilket ämne som ska vara dagens snackis runt fikabordet. De blaskor som jag alltför ofta sneglar upp emot är som ett plåster på näthinnan. Det går liksom inte att komma undan eller tvätta bort och i min mänskliga nyfikenhet vill jag veta vad det är de tycker att jag har missat. Vem som har gjort vad och mot/med vem? Sedan kan rubriker som kanske inte anses som lika smaskiga men ack så viktiga, gå oss förbi för att jag, vi/många är så lätt roade/oroade. Jag skulle inte vilja vara den personen som media bestämmer sig för att sätta tänderna i och silar sönder tills det endast är ett ruttet kadaver kvar av allt dumt och ogenomtänkt jag sysslat med under mina år som levande överlevare.